Norjalais-tanskalaisen yhteistyösäätiön kurssikeskus Schæffergården Kööpenhaminan Gentoftessa.
Humakin opiskelijoille räätälöidyn kurssin upeaan ohjelmaan voi tutustua täällä. Kuva: Eeva Pekanheimo

Suomen kieli jää varjoon pohjoismaisissa yhteyksissä – pitääkö sen?
Tänä vuonna Humakin kieltenopettajien perinteisesti järjestämä vuosittainen pohjoismaanmatka suuntautui Tanskaan. Vietimme viikon upeassa miljöössä Norjalais-tanskalaisen yhteistyösäätiön kurssi- ja kulttuurikeskus Schæffergårdenissa, joka sijaitsee Kööpenhaminan Gentoftessa. Kurssille osallistui kanssamme myös norjalaisia ja islantilaisia pedagogiikan opiskelijoita.

Tässä kaksikielisessä blogitekstissä matkalla mukana olleet yhteisöpedagogit kertovat ruotsin kielen oppimisestaan ja kielettömyyden kokemuksestaan. Tämä kokemus vaikutti positiivisesti suomalaisen monialaisen opiskelijaryhmän keskinäiseen ryhmäytymisprosessiin ja toi esille uudenlaisen suhtautumisen Pohjolassa pärjäämiseen: suomen kieli jää perinteisesti paitsioon pohjoismaisissa yhteyksissä – pitäisikö meidän tuoda omaa kieltämme ja sen erilaisuutta rohkeammin ja ylpeämmin esille?

Arkielämässä altistumme suhteellisen harvoin tilanteisiin, joissa joudumme pärjäämään kielillä, joista emme ymmärrä kuin sanan sieltä ja toisen täältä. Tästä saimme kokemuksen vietettyämme viisi tapahtumarikasta päivää Tanskassa Humakin Språk- och kulturpraktik i Norden 2019 -kurssilla yhdessä norjalaisten ja islantilaisten opiskelijoiden kanssa. Oli hienoa, että saimme osallistua yhdessä norjalaisten ja islantilaisten korkeakouluopiskelijoiden kanssa Tanskalais-norjalaisen kulttuurisäätiön Dansk sprog, kultur og samfundsliv -kurssille, koska pohjoismaisen yhteistyön tekeminen on tärkeää ja koska Suomi jää siinä helposti varjoon poikkeavan kielensä vuoksi. Tässä tekstissä pohdimme aihetta ja nostamme erityisesti esille kielimuurin positiivisen vaikutuksen suomalaisten väliseen ryhmäytymiseen.

Ryhmäyttävä kielikylpy – Gruppanpassning genom språkbad 

Ett gemensamt språk är nyckeln till jämlik kommunikation och den erfarenhet att man blir förstådd. Bristande språkkunskaper orsakar en brist på jämlik behandling och kan också leda till missförstånd och frustration. Det var denna erfarenhet vi upplevde redan på kursens första dag när vi deltog i föreläsningar med norrmän och islänningar. Det verkade nästan mystiskt att se hur lätt danska föreläsare och norska studenter kunde kommunicera med varandra på sina egna språk, även om danska och norska låter mycket annorlunda från ett finskt perspektiv.

Allt på kursen föregick på danska, vilket var mycket utmanande. Man kan kalla det för något slags språkmur mellan våra olika språkgrupper. Den gemensamt upplevda obegripligheten och den utmanande situationen förstärkte vår egen finska grupp. Danskarna hade satsat mycket på föreläsningarna och vi tyckte mycket av dem. Den andra av våra lektorer hjälpte oss att förstå kursers innehåll. Hon var mycket innovativ och började översätta kärninnehållen av föreläsningarna via WhatsApp Web: hon skrev på dator och vi kunde följa med real-time med våra telefoner. Lektionernas teman var exempelvis danska filmer, det danska språket och dess utveckling, dansk litteratur och Danmarks historia. Vi fick även möjlighet att besöka Danmarks TV2 och dess studio och Statens Museum for Kunst. Dessutom deltog vi i en rundvandring i Köpenhamns centrum.

Humakin monialainen ryhmä vierailuilla Tanskan TV2:n toimituksessa. Kuva: Natasha Jo Flowers

 

Ole rohkea käytä kieltä –  Var modig och använd språket! Du kan! 

Usein opiskelijat kokevat, etteivät osaa kieltä eivätkä siksi uskalla käyttää sitä. Suomalaisten perisynti vieraiden kielten käytössä on virheiden pelko. Tämä perustunee suomalaisen kieltenopetuksen perinteeseen painottaa kielioppia ja kirjallista ilmaisua puhutun kielen ja aidon kommunikaation kustannuksella. Humakissa kieltenopetuksen lähtökohta on uskallus: pelon siirtäminen syrjään, uskallus ja heittäytyminen. Kieltenopetuksessa mokat tulisi nähdä lahjana, hauskoina sattumina, joista sitten voi vaikkapa kertoa hyviä tarinoita muille, ja kielen opettelu vastaavana prosessina kuin pyöräilyn opettelu: kieltä ja polkupyöräilyä kun voi oppia ainoastaan kieltää/pyörää käyttämällä!

Ett av resans mål var att lära sig nordiska språk. Det betydde att vi inte kunde använda engelska utan borde kommunicera på svenska i stället. Sina språkkunskaper kan man utveckla endast genom att använda språket. Emellertid kräver det enormt mycket mod att använda sina språk kunskaper när man vet att de är bristande och fattiga. Särskilt när man är den enda i en smågrupp med norrmän och islänningar och måste kommunicera på ett annat språk än sitt modersmål – detta fick vi uppleva flera gånger under resan!

Inför den första föreläsningen indelade vi oss i små grupper för att bekanta och mingla oss med de andra. Det var jätte spännande men också lite ruskigt. Vi använde den berömda finska sisun när vi tog emot utmaningen. Efter en stund märkte vi, att vi faktiskt klarade oss ganska bra med blandat svenska och engelska. Det sägs att om man kan prata svenska är det också lätt att förstå norska, men det är inte så enkelt! Det var riktigt svårt att följa med när det användes olika dialekter, vilket är speciellt typiskt för norrmännen. Alla danska föreläsare hade också sit eget sätt att tala med sin egen rytm, och vi fick också höra exemplar på hur invandrarspråken i vardagliga sammanhang blandas med det danska språket.

 

Ensin työ, sitten huvi –  Eller först nöje och sedan arbete?

Det positiva med vårt bristande språkkunskaper var att det skapade sammanhållning inom vår egen finska grupp genast på den första kvällen, när vi hade anlänt till Danmark. Vi var alla främmande för varandra: vi representerade ju olika utbildningsprogram och kom från olika orter. Speciellt på den första dagen var det en stor lättnad att mellan föreläsningarna, på pauserna, fick man tala sitt eget modersmål med de andra finnarna. Språkmuren orsakade små problem för oss när vi ville bekanta oss med de norska och isländska studerandena. Det skulle kanske ha hjälpt om vi kunde ha nätverkat och samarbetat – eller kanske festat? – med dem redan från början. Det var först på den allra sista kvällen att vi kom på samma våglängd med dem, tack vare en dansk hyggekväll. I alla fall var denna kurs och dess program en fin möjlighet för oss finska studerande att pröva sina språkkunskaper och lyssna på andra nordiska språk i en naturlig miljö.

 

Hyggeily yhdistää – Hyggen förenar 

Tanskan lahja muulle maailmalle on hygge. Hygge tarkoittaa tavoitteellista yhdessäoloa: yhteistä tietoista pyrkimystä rentoon tunnelmaan ja hyvinvointiin. Se voi tarkoittaa vaikkapa rauhallista tee- tai kahvikupin ääressä istumista, yhteisiä jouluaskarteluja tai pienimuotoista juhlintaa hyvän ruuan ja juoman äärellä tai vaikkapa sitä, että tanskalaisissa kirjastoissakin tunnelmaa, hyggeä, luovat aidot kynttilät. Matkallamme hygge auttoi murtamaan kielimuurin ja Humakin opiskelijat pääsivät omalta osaltaan luomaan hyggeä – suomeksi.

Redan före resan hade vi fått veta att vi kommer att tillbringa en hyggeaften, dvs. en typisk dansk fest, med de andra kursdeltagarna på sista kvällen. Hygge är ett danskt ord och det beskriver känslor av trevnad och hemtrevnad. Hygge sammanför människor och skapar välfärd och avslappnad stämning.

Under hyggekvällen fick varje land presentera sina programnummer, som de hade planerat på förhand. Vi finnar använde massor av det finska språket i vårt program. Vi sjöng och lekte bl.a. “Pää, olkapää, peppu”, ordnade en frågesport om finska ord och finsk kultur och sjöng en finsk dricksång för och med de andra. Alla våra programnummer föregick på finska: genom detta ville vi uttrycka våra känslor om hur det känns att vara språklös och följa föreläsningar på ett främmande språk. Programmet var en succé! Både studerandena och lärarna tackade oss: de gillade mycket att vi använde finska. Både norrmännen och islänningarna konstaterade att Finland och det finska språket glöms allt för lätt i skandinaviska sammanhang och att vi finnar hamnar i skymundan eftersom vårt språk skiljer sig så mycket från de andra skandinaviska språken.

För oss finnar kändes det verkligen häftigt att få fungera som språk- och kulturambassadörer bland de skandinaviska studerandena och vara med i skandinaviskt samarbete – på riktigt!

Matkan ja Språk och kulturpraktik i Norden -opintojakson viralliset kielet olivat ruotsi ja tanska. Matkaa rahoittivat viisipäiväisen Tanskan-vierailun osalta Kulturfonden för Finland och Danmark sekä Fondet for dansk-norsk samarbeid ja vuorokauden mittaisen Malmön-vierailun osalta Svenska kulturfonden. Blogitekstin ovat tuottaneet matkalla olleet yhteisöpedagogiopiskelijat kielten lehtorien Eeva Pekanheimon ja Hanna-Kaisa Hokkasen ohjauksessa. Matkan Malmön-osuudesta voi lukea matkalle osallistuneiden kulttuurituotannon opiskelijoiden blogikirjoituksesta, jossa opiskelijat pohtivat mahdollisuutta suorittaa osan työharjoitteluistaan Ruotsissa. Myös matkaan osallistuneilta tulkkiopiskelijoilta on tulossa blogikirjoitus, joka sivuaa kokemusta kielettömyydestä ja tulkkauksen varassa viestimisestä sekä tämän kokemuksen merkitystä viittomakielentulkkiopiskelijan näkökulmasta.