Hyppää sisältöön

Efterfrågan på informationsproduktion och på att synliggöra den

Den här artikeln är en översättning av en artikel som ursprungligen publicerades i tidskriften Nuorisotyö den 16 juni 2026.

”Efterfrågan på information om organisationernas verksamhet ökar ständigt. Kraven från politiska beslutsfattare, media, tjänstemän och samhället i stort på redovisningsskyldighet för verksamhet som stöds med skattemedel ökar och kommer sannolikt att fortsätta att öka även i framtiden. Det finns ett behov av transparens, inte bara när det gäller organisationernas verksamhet och dess resultat, utan i allt högre grad även när det gäller effekterna”, sammanfattar Mikko Cortés Téllez, som arbetar som specialplanerare inom området ungdomsarbete och ungdomspolitik vid Undervisnings- och kulturministeriet. Hans ansvarsområden omfattar bland annat förberedelserna av de årliga bidragen till nationella ungdomsorganisationer, uppföljningen av genomförandet av det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik samt stödet till samiskt ungdomsarbete och samiska ungdomsaktiviteter.

Vid evenemanget NUORI 2026 diskuterades ingående ungdomssektorns genomslagskraft och hur den mäts. I samtalen och aktiviteterna deltog Linda Linnaranta, verksamhetsledare för Pinskuliittos distrikt i Tavastland, som använder Järjestin (till höger) och verksamhetschef Olka Nguyen från Pinskuliittos distrikt i Tavastland, samt Reijo Viitanen från Humak, som påpekar att det nu är möjligt för ungdomsorganisationer att delta i det digitala utvecklingsarbetet och samla in uppgifter om organisationens verksamhet. ”Tjänsten är nu till nytta även för organisationen själv, men i framtiden kommer tjänsten att utvecklas och det kommer att bli möjligt att lägga till nya funktioner som organisationerna kan dra ännu större nytta av.”

En nyckel till att mäta samhällelig genomslagskraft 

Reijo Viitanen, utbildningschef vid Humak, påminner om att även ungdomsorganisationernas samhälleliga betydelse kräver motiveringar och bevis för verksamhetens effektivitet. ”Järjestin spelar en viktig roll när det gäller att visa denna effektivitet och samla in uppgifter om verksamheten. I framtiden kommer den samhälleliga betydelsen av effekten att öka, så tjänsten utvecklas till förmån för organisationerna. Fördelarna är både direkta, det vill säga praktisk hjälp för organisationen med att samla in verksamhetsdata, och indirekta, det vill säga att påvisa effekten av ungdomsorganisationernas arbete”, funderar Viitanen och fortsätter: ”Digitaliseringen och den artificiella intelligensen går framåt i vilket fall som helst. Ungdomsorganisationerna står nu vid ett vägskäl: vill de vara med eller inte? Troligen kommer ansökningar om bidrag och liknande inom den statliga förvaltningen att behandlas med hjälp av artificiell intelligens under 2030-talet. Då kommer de som har gett sig in i digitaliseringen tillräckligt tidigt och fått erfarenhet av den att stå starka.”

Display table with stacks of informational brochures and single-sheet flyers (one titled "Hakijan opas" showing a smiling person on the cover), a small bouquet of white and pink flowers wrapped in plastic, a cardboard standee silhouette, and a nearby tray of empty champagne flutes, set up for a youth work/information event.
Kommunikation, marknadsföring och påverkan står i centrum alltid och överallt. Vid Humaks examensfest i Jyväskylä visades det även upp material om Järjestin. Reijo Viitanen, utbildningschef vid Humak, konstaterar att när användarkretsen för Järjistin växer blir det möjligt att vidareutveckla tjänsten i samarbete med organisationerna. ”Då kan nyttan av tjänsten bli större och mer mångsidig än i dag.”

Frukter av utbildning i informationsproduktion 

Niina Autiomäki, Järjestins produktägare och utvecklare, vet genom sitt arbete hur viktigt det är med transparens, men också med tydlighet och enkel informationsinsamling. Hon har utbildat yrkesverksamma inom ungdomsorganisationer i konsten att samla in data och i Järjestins tjänster. Över 200 personer har deltagit i renodlade organisationsutbildningar riktade till representanter för riksomfattande ungdomsorganisationer. ”Utbildningarnas innehåll börjar differentieras. Jag urskiljer tre olika användargrupper. Det finns allt fler organisationer som behöver en coachande utbildningsmetod, det vill säga att vi tillsammans går igenom organisationens informationsproduktion, funderar över hur den kan systematiseras och bekantar oss med hur rapporteringen kan utnyttjas. Även om organisationerna samlar in information är innehållet i datainsamlingen och informationens användbarhet inte alltid på en optimal nivå”, funderar Autiomäki.

Järjestin anpassar sig till många behov 

”En annan målgrupp för Järjestin-utbildningarna är relativt självstyrande, nya användare som har använt Webropol i sin datainsamling och utnyttjat dess funktioner. Ändå vänder sig även denna målgrupp många gånger tillbaka till mig med enskilda frågor. Den tredje gruppen består av så kallade avancerade Järjestin-användare, som vill ha mer detaljerad information om hur Järjestin används, till exempel om ärvda och tilldelade användarrättigheter eller möjligheterna att grafiskt anpassa enkäter genom att utnyttja färdiga teman eller självbearbetade grafiska egenskaper ”, sammanfattar Autiomäki.

Kontinuerlig utveckling – nyckeln till framsteg 

Specialplaneraren Mikko Cortés Téllez efterlyser tid och vilja. ”Det är viktigt att kontinuerligt utveckla arbetet inom ungdomsorganisationerna. Ofta känns det som om det inte finns så mycket tid över för utveckling som det egentligen borde”, konstaterar Cortés Téllez. Autiomäki är inne på samma linje. Han konstaterar att till exempel Järjestin används och utnyttjas på olika sätt i nationella organisationer inom ungdomssektorn. Detta framgår i samband med olika utbildningar. ”Min allmänna uppfattning är att man på fältet sakta men säkert börjar lita på Järjestins beständighet och produktens kvalitet. Jag får fortfarande meddelanden där man är rädd att Järjestin ska orsaka mer arbete och där man tvivlar på dess lämplighet just för deras organisations metoder för datainsamling. Mycket ofta kan man ändra denna uppfattning vid möten just genom den ovannämnda Arbetshandledningsmetoden.”

Text och bilder: