Humanistinen ammattikorkeakoulu

Monialainen Ruotsin-matka 2023 opiskelijoiden silmin – osa 1 kulttuurituottajat

  • Kirjoittaja: Minna Hult, FM, englannin ja ruotsin kielen lehtori, Humanistinen ammattikorkeakoulu, 19.2.2024
  • Kirjoittaja: Maria Kursula, kulturproducentstuderande, Humanistinen ammattikorkeakoulu, 19.2.2024
  • Kirjoittaja: Salla Rupponen, kulturproducentstuderande, Humanistinen ammattikorkeakoulu, 19.2.2024

Matka kulttuurintuottajaopiskelijoiden silmin

Tämä on Ruotsiin suuntautuneesta monialaisesta opintomatkasta kertovan blogisarjan ensimmäinen osa. Tässä osassa kulttuurituottajaopiskelijat kertovat omista kokemuksistaan ja oman alansa kohteeseen tutustumisesta. Blogisarjassa on kolme osaa. Toisessa osassa kertovat yhteisöpedagogiopiskelijat matkakokemuksistaan ja kolmannessa osassa on tulkkiopiskelijoiden puheenvuoro.

Osa/Del 1. Kulttuurituottajat / Kulturproducenter (19.2.2024)
Osa/Del 2. Yhteisöpedagogit / Samhällspedagoger (20.2.2024)
Osa/Del 3. Tulkit/Tolkar (21.2.2024)

Kuvassa kuvitusblogi, jossa matkakertomuksia eri koulutusalojen opiskelijoilta ja kuvana Ruotsin lippu.

Kieltenopettajatiimin järjestämä vuoden 2023 perinteinen monialainen Pohjoismaiden-matka suuntautui tällä kertaa Ruotsiin. Yhteistyökumppanimme ja majoituspaikkamme Ruotsissa oli Biskops-Arnö Nordens Folkhögskola, joka sijaitsee osapuilleen Tukholman ja Uppsalan puolessa välissä keskellä kaunista maalaismaisemaa. Biskops-Arnössä ja Uppsalan retkellämme meitä luotsasi paikallinen opettaja ja huipputyyppi Håkan Tegnestål. Mainittakoon tässä myös kiitoksin Biskops-Arnön rehtori Mats Lundborg, jonka kanssa sovimme matkamme toteutumisesta ja Heidi Blom, joka piti huolen majoittumisemme käytännön järjestelyistä. Matkalla oli mukana kaksi kulttuurintuottaja-, seitsemän yhteisöpedagogi- ja neljä tulkkiopiskelijaa. Matkan vetäjinä toimivat Minna Hult Kuopiosta ja Kim Lindblad Helsingistä.

Hög byggnad med blå fasad. Glasdörrar med texten konserthuset ovanför dörren.
Ingång till biljettkontoret.

Opintomatkojemme kieli on lähtökohtaisesti suomenruotsi. Poikkeuksetta kaikilla matkoilla on ollut mahtavaa huomata, kuinka opiskelijat innostuvat ja rohkaistuvat käyttämään ruotsia. Myös tämänkertaisella matkalla ymmärtämisen vaikeudet voitettiin ja opiskeltiin mm. ruotsalaista kaunokirjallisuutta, nykymusiikkia, riimukirjoitusta, kaikkia ruotsiksi! Tämän lisäksi opiskelijat kävivät tutustumassa vähintään yhteen oman alansa toimijaan ja kirjoittivat kokemastaan ruotsiksi näihin blogikirjoituksiin päätyneet tekstit. Seuraavassa kulttuurintuottajaopiskelijat kertovat oman alaansa liittyvästä vierailusta Tukholman konserttitaloon.

Studiebesök på Konserthuset i Stockholm

Vår studieresa till Sverige var en underbar och lyckad upplevelse. Vi bodde på Biskops-Arnö Nordens Folkhögskola och där vi fick mångsidig undervisning i språk och kultur. Vi besökte också Uppsala och Stockholm. Torsdagen i Stockholm var planerad för vårt eget besöksmål.

Vi är två kulturproducentstuderande från olika årskurser. Maria studerar sista året och Salla har börjat studierna förra hösten. Den här resan var första studieresan för oss båda. Vi är båda intresserade av musik och därför valde vi Konserthuset som besöksmål.

Konsertsal med läktare i två våningar. Rader av stolar beklädda i rött tyg och framför scen med orkester.
Stora salen.

Historia och byggnaden

Vi träffade projektledare Karina Svensson i entréhallen och började vår rundtur. Vi var jätteivriga att se vad finns här inne i den historiska byggnaden. Karina berättade om Konserthusets historia och konst i detalj. Vi var jätteimponerade av att höra om allt det här. Konserthuset är byggt 1926, och meningen var att det skall vara öppet för hela folket. Samma tanke finns kvar i huset fortfarande.

I huset finns två salar vilka är mest i bruk. Stora salen och Grünewaldsalen. Först fick vi se Grünewaldsalen som var mindre och där oftast kammarmusik spelas. Konstverken som finns i salen är otroliga! Karina berättade att måla taket och väggarna tog bara sex månader. Konstnären Isaac Grünewald jobbade jätteeffektivt.

I stora salen finns det 1782 platser för publik. Där finns också en speciell loge för kungliga familjen. Karina berättade att stora salen kallas också det röda hjärtat i byggnaden. Röda stolar beskriver fint den här metaforen. Akustiken i stora salen har bättrats under åren.

Rader av röda tygbeklädda stolar i sal med förgyllda väggar och takmålningar i guld och blått.
Grünewaldsalen.

Verksamhet

Som framtidens kulturproducenter ville vi såklart veta hur Konserthuset verksamhet fungerar. Vi fick veta att där produceras 12 000 evenemang varje år. Det låter som en väldigt stor mängd med tanke på att det jobbar bara tre producenter i huset. Karina berättade att hela husets personal består av 105 musiker från Kungliga filharmonikerna och 35 andra anställd.

Med tanken på att huset skall vara öppet för hela folket passar det utmärkt att där arrangeras evenemang för besökare i alla åldrar. Även gratis evenemang finns på programmet.

Höga glasdörrar, vitt tak med takmålning av en kentaur i brunt och grått.
Konst i hallen.

Kulturpolitik

Studiebesöket till Konserthuset var mycket givande och vi hade flera intressanta diskussioner om svensk kultur och även kulturpolitik. Det känns som om Sverige och Finland har många likheter när vi pratar om tiden efter koronapandemin. Nu ser det ut som om publiken har hittat tillbaka till konsertsalarna och evenemangen.

Vårt besök på Konserthuset gav oss mycket mer än vi förväntat oss. Det var otroligt fascinerande att se allt möjligt spännande som finns där. Vi var överraskade över hur mycket originalkonstverk och möbler där fanns. Vi hoppas att någon dag få se Kungliga Filharmonikerna spela i Konserthuset. Det skulle göra vårt upplevelsen komplett.

Matkamme tukijoita

Ruotsin-matkaa tukivat rahallisesti Svenska kulturfonden ja Kulturfonden för Sverige och Finland. Ilman näitä apurahoja Pohjoismaiden-matkat eivät olisi mahdollisia.

Kuvassa kolmen tukijatahon logot.